I arbetet med släktens anor upptäcker man ibland att  man har en förfader som dyker upp på mer än ett ställe. M.a.o man är på något sätt ”släkt med sig själv” . Nu är det inte så konstigt som det kan låta. Detta kan ske om kusiner, tremänningar eller ännu senare släktingar gifter sig och får gemensamma barn.

Här är ett exempel på när det kan bli rörigt.